ladyochlufsen

Mörkret har för länge sedan lagt sig när jag vandrar genom stan. I skyltfönstren är det julpyntat och vackert.

Runt omkring mig lyser adventsstjärnor och ljusstakar i fönstren. Doften av julskinka blandas med glögg och stearindoft. Just i detta nu firar många julen med släkt och vänner, det är paketöppning och på TV visas Karl- Bertil Jonssons storverk. Snön knarrar under mina fötter och snön faller sakta genom luften. All stress och jäkt har för en stund lagt sig och det är lugnt och stilla. För de flesta är det en härlig stund, för en del är det en smärtsam högtid där ensamheten känns svår. En del firar julafton på härbärgen runt om i landet som bjuder på julmat och gemenskap några timmar. Julen ser så olika ut för alla människor. Jag närmar mig mitt jobb, drar på mig tomteluvan som jag köpte året innan för att glädja de som är ensam på julafton. För mig innebär julen ett självvalt alternativ att jobba på julafton. Det gör ingenting att jag inte firar den med släkt och vänner, det är roligt att se de äldres glada ansiktsuttryck när man kommer till de på julafton. Kanske barnen och barnbarnen varit förbi några timmar och umgåtts. Men när kvällen faller så kan det också kännas skönt att någon tittar förbi, och pysslar om en innan julaftonen är slut. Man kanske har en stund att sitta ner några minuter extra och prata innan man går till nästa. Så här har julen sett ut för mig många år och det någonting jag gärna gör om fler gånger.