70 ÅR!

Hej därute. Idag skulle min älskade pappa ha fyllt 70 år. Men det blev tyvärr inte så. Snart har det gått 1 år sedan han gick ur tiden, och tomrummet efter honom är stort. Jag hade världens snällaste pappa och jag tackar Gud ofta för att jag har fått ha så snälla och bra föräldrar som har ställt upp i vått och torrt. Han bråkade aldrig eller var otrevlig. Om jag någon gång behövde hjälp med något så kom han mer än gärna. Han älskade att köra bil och att lösa korsord. Den ådran har jag ärvt efter honom. Kan ibland fortfarande reflektera över att han inte finns längre, och att han aldrig kommer tillbaka. Han brukade tycka om när jag bjöd på mat, då blev han glad. Han är sörjd och saknad och jag kommer alltid att minnas honom. Tyvärr så fick han inga barnbarn men han var glad och nöjd ändå.
Pappa tyckte om mina katter, och han var en stor djurvän. Han var född och uppvuxen i Dalarna, så dit följde jag med när jag växte upp. Det är så vackert där han bodde, med bergen och skogarna runt omkring. Där han växte upp fanns det riktig gammal skog. Med granar som stod höga och tätt och sten och mossa. Sådan skog önskar jag kommer att finnas kvar. Som jag skrivit tidigare vill jag att vi ska bevara skogarna och inte kalhygga.
 
Det är blåsigt och det snöar ute. Riktigt busväder. Katterna har suttit vid fönsterbrädan och tittat ut på snöstormen, och tro mig, de har inte velat gå ut i det här vädret. Igår storstädade jag, Till och med att jag rensade avloppet i toaletten, men då började det lukta urk. Det låter lite misstänksamt varje gång man spolar i toaletten så det kan hända att det är stopp någonstans i hyreshuset. Igår kväll såg jag en gammal rysare från slutet av sjuttiotalet. Den handlar om en tjej som sitter barnvakt åt ett par, efter en stund ringer telefonen, och en mansröst frågar om hon har tittat till barnen. Sedan börjar han ringa var 15:e minut. Ibland säger han ingenting. Till slut ringer tjejen polisen, och de föreslår att hon ska prata med honom nästa gång han ringer så att de hinner spåra samtalet. Efter en stund ringer polisen upp och berättar att samtalet kommer inifrån huset, och att hon ska skynda sig därifrån. Innan hon springer ut tittar hon upp mot övervåningen och ser hur dörren till barnkammaren öppnas och att skuggan av en gestalt uppenbarar sig i dörröppningen. Den är riktigt ruggig. Jag hittade den på youtube, så den visades inte i TV. Men jag såg den i min ungdom. Ha det gott, See you!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0