ladyochlufsen

Sista katten som jag ägde men som bodde hos mina föräldrar i 10 år hette Snurran. Jag tog henne -93 av en som gav bort kattungar och som bodde i Sunderbyn. Hon var jättesöt och hade vit krage och vita tassar. Hon var jättesnäll. När hon var runt 13 år så upptäckte vi en knöl på halsen. Det visade sig sedan att det var en tumör som växte inåt. På hösten året därpå, hade hon så svårt att andas så vi beslöt oss för att avliva henne. Jag kan fortfarande gråta då jag tänker på den dagen vi tog bort henne. Men det var ju det mest humana, eftersom hon var så slut. Det syntes i ögonen. Det känns alltid lika hemskt varje gång som man ska ta bort ett djur som man levt med i många år.

 

                                           Pinglan!

 

2 månader efter att jag tagit Snurran så skaffade jag en till katt. Jag minns den dagen mycket väl, för det snöade väldigt mycket. Jag döpte henne till Pinglan och hon hade spräcklig färg. Men hon var liten och söt. Snurran och Pinglan trivdes ihop, och hon fick leva i 12 år. Hon fick njurproblem för hon åt p-piller men det gick att behandla genom att ge henne rätt foder. De följde ofta med till mina föräldrars stuga. Där tyckte de om att vara.

 

                                              Snurran 1

 

När jag var 4 år så fick jag en katt av mina föräldrar i present. Vi bodde fortfarande i Stockholm. Sedan så fick hon finnas i 17 år, första året som jag hade flyttat hemifrån så tog vi bort henne. Hon var helgrå. Ska försöka lägga ut några bilder på de katter som jag haft.

 

                                                Tarzan!

 

När jag bodde i Luleå, strax innan jag flyttade ner till Stockholm så tog jag hand om en hankatt som var en blandras mellan norsk skogskatt och bondkatt. Han sprang bort en gång och var borta några månader. Men han kom tillbaka. Tyvärr så blev han så sjuk att jag blev tvungen att ta bort honom. Han blev 6 år.